Befolkningsutveckling

Årtal	män	kvinnor	totalt
1970	4339	3983	8322
1977	3956	3782	7738
1984	3824	3723	7547
1991	3614	3490	7104
1998	3422	3295	6717

 

Sysselsättning

Förvärvsarbetande i Högsby kommun	Män			Kvinnor
Näringsgren	1990	1994	1997	1990	1994	1997
jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske	255	158	193	59	35	40
tillverkningsindustri	476	428	400	224	156	211
energi- & vattenförsörjning, avfallshantering	87	18	20	1	0	0
byggindustri	121	121	102	6	4	3
handel, transport, magasinering, kommunikation	169	192	206	164	148	172
personliga och kulturella tjänster	33	39	37	59	37	41
kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster	31	48	50	49	44	42
civila myndigheter, försvar, internationella organisationer	29	30	29	62	52	52
utveckling och utbildning	60	54	46	114	123	119
hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer	39	49	35	609	528	491
näringsgren okänd	127	55	45	44	20	17
Totalt förvärvsarbete	1427	1192	1163	1391	1151	1188

 

Lokala näringslivet

I näringsgren "jordbruk, skogsbruk…." ses en stor minskning av arbetstillfällen mellan 1990-94 både vad gäller män och kvinnor. Men båda grupperna får en återhämtning till 1997. Även "tillverkningsindustrin" minskar kraftigt för kvinnorna mellan 1990-94, men återhämtar sig till 1997. "Energi & vattenförsörjning…" tappar många arbetstillfällen mellan 1990-94. Vid genomgång av mellanliggande statistik ses att 1991 och 1992 var minskningarna störst. Inom "handel, transport, magasinering …." har för männen skett en ökning mellan 1990-97 (+22%). För kvinnornas del har ökningen kommit mellan 1994 och 97 (+16%). Näringsgren "personliga och kulturella tjänster" varierar mellan åren för både kvinnor och män. Det är svårt att förstå orsaken. En kraftig ökning (+61%) för männen inom "kreditinstitut, fastighetsförvaltning …." har skett mellan 1990-1997, medan för kvinnorna har någon minskning skett.

Inom "utveckling och utbildning" har kvinnorna ökat något mellan 1990 - 97 medan männen minskat mer.

Inom övriga näringsgrenar har en minskning skett. Störst i antal personer är minskningen för kvinnorna inom "hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer" med hela 118 personer eller med 19% mellan 1990-1997.

 

Lokal infrastruktur

Högsby kommun har idag ca 6700 innevånare. Kommunen är till ytan ganska stor och förutom Högsby Samhälle finns ytterligare fem tätorter av nämnvärd storlek. Antalet innevånare per kvadratkilometer är 8,9 st.

I Kalmar län, som Högsby kommun ligger i, är antalet innevånare 22 st per kvadratkilometer, alltså betydligt tätare bebyggt.

Kommunens centralort har tämligen bra kommunikationer till närbelägna större städer. Bussar går flera gånger om dagen till Oskarshamn, Kalmar och Växjö. Närmaste flygplats finns i Kalmar (70 km) men mindre flygplatser finns i Oskarshamn (30 km) och Hultsfred (35 km). Dagliga direkta tågförbindelser finns med Stockholm (350 km) och Kalmar (70 km).Tåget stannar vid två stationer i kommunen. Tåg går också till Oskarshamn.

Alla kommunens sex tätorter har låg- och mellanstadieskola (upp till 12 år). Högsby samhälle har också en högstadieskola (upp till 16 år) med ca 250 elever. I Centralorten Högsby finns också ett nybyggt utbildningscenter med vissa gymnasieprogram - bl a turismutbildning, vuxenutbildning och samhällsvetenskapligt program.

I centralorten finns vårdcentral med 2-3 läkare samt sjuksköterskor. I anslutning till detta finns också en större anläggning för vård av äldre personer. För regelrätt sjukvård med inläggning av patienter är befolkningen hänvisad till Oskarshamns sjukhus (30 km). I kommunens övriga tätorter finns distriktssköterskor. Sjukgymnastik finns i centralorten.

Dagligvaruaffärer finns i samtliga 6 tätorter och även i någon av de mindre orterna - kiosker och bensinstationer tillhandahåller ett visst dagligvarusortiment. I centralortens affärer hittar man allt för livets nödtorft med undantag för skor.

Fler alternativa butiker såsom glasbodar, pryl- och loppmarknader samt butiker inom jakt och ridsport har tillkommit i tätorterna på senare år.

Banker och post finns i flera av tätorterna - lantbrevbärare sköter postservice i glesare befolkade områden.

Kommunal barnomsorg garanteras alla barn - antingen på centrala barnstugor eller hos dagmamma. Det finns en föräldrakooperativ barnstuga. Önskemål finns, att få större valfrihet för föräldrarna, att välja även andra sorters barnomsorg.

Den dominerande fritidsaktiviteten är fotboll och fotbollsföreningar finns i alla tätorter, men även fiske, jakt och skytte samlar många intresserade. Biograf finns i några samhällen.

Organisationer för kultur är bl a konstförening, konsthantverksförening, hembygds- föreningar, kyrkans körverksamhet och studieförbundens verksamheter. För teater är man hänvisad till i huvudsak Kalmar. Musik utövas livligt och med kvalitet i Kommunala musikskolan och dess Kammarorkester.

 

Skolan i Högsby

Alla barn börjar skolan i Sverige vid 7 års ålder. I Högsby kommun finns 6 stycken byskolor där eleverna går sina första 6 år. För att fortsätta med de resterande 3 åren i grundskolan, bussas eleverna från de olika tätorterna in till Högsby centralort, där alla kommunens ungdomar går i årskurserna 7,8 och 9 tillsammans.

Skolan har att genomföra utbildningen i enlighet med direktiv från Skolöverstyrelsen. Inom direktivens ramar kan en viss egen initiativkraft rymmas. I Högsby har man velat ge barnen och ungdomarna entreprenörstankar och -kunskap. 1998 började man genomföra problembaserat lärande i liten skala, efter det att en del lärare genomgått utbildning inom detta. Ungdomarna i årskurs 8 gör företagspraktik vid traktens företag 3 + 3 dagar under en termin, på av skolan anvisade företag. I årskurs 9 får eleverna själva föreslå en arbetsgivare och söka praktik där under en vecka. Vidare görs studiebesök vid de större industrierna i närområdet, även utanför kommunen. Företagen ställer välvilligt upp på denna praktik och information.

När eleverna lämnar grundskolan saknar ca 7-8% godkända betyg i kärnämnena (svenska, matematik och engelska.) Eleverna har förutom skolkunskaper med sig vissa nyckelkunskaper.

Dessa är:
1. ta ansvar för sitt eget lärande,
2. passa tider
3. arbeta i grupp
4. ha ett hövligt uppträdande

För de elever som har svårt i grundskolans två sista klasser, kan man ordna s k anpassad studiegång, där eleven går i skolan 3 dagar och har arbetspraktik 2 dagar per vecka. Mestadels sker praktiken på lantgårdar nära hemorten. Det är bara någon elev per läsår som använder sig av denna möjlighet.

1999 gick 80 elever i avgångsklasserna.

Alla elever söker sedan vidare till det 3-åriga gymnasiet. För att ha behörighet att söka till det nationella programmet fordras godkända betyg i kärnämnena (svenska, matematik och engelska). Eleverna kan söka till fler program och rangordna önskemålen.

De som inte har behörighet att söka till de 17 olika nationella program som gymnasieskolan består av, kommer till ett individuellt program, där de går minst ett år. Under denna tid kompletterar de sina bristande kunskaper i de ämnen där full kunskap saknas. När de erhållit godkända betyg och därmed behörighet kan även de söka till det nationella programmet.

Totalt består gymnasiekursens 3 år av 2500 poäng = samma antal timmar. Om en elev valt "fel" linje första året , finns det möjlighet att byta inriktning andra året, ibland med en viss komplettering av ämnena. I alla de nationella programmen ingår de tre kärnämnena (svenska, matematik och engelska).

I Högsby kommer 3 av de 17 nationella programmen att finnas år 2000, nämligen Barn & Fritid, Handel & Administration samt Samhällsvetenskap.

Programmet "Barn och Fritid" syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete med människor i alla åldrar inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom kultur- och fritidssektorn. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Grundläggande är att skapa förståelse för både egen och andras utveckling, att förstå att människans utveckling är en livslång process. Kännetecknande för de verksamheter som barn och fritidsprogrammet utbildar för, är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper.

Programmet " Handel och Administration" syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion samt att utveckla insikter i företagande villkor.

Programmet syftar även till att ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet samt för vidare studier. Service och produktkunskap i kombination med kännedom om samhällets lagar och förordningar är av avgörande betydelse för att skapa förtroende för produkter, företag och säljare. Internationella handelsförbindelser gör att språkkunskaper är viktiga liksom förståelse för andra kulturmönster. Hänsyn till miljö, ekologi och hälsa får även en alltmer framträdande roll.

I det "Samhällsvetenskapliga programmets" syften ingår att utveckla redskap att formulera, analysera och lösa problem inom flera ämnesområden. Att förstå samband mellan ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper är ytterligare ett syfte. Att ha en förmåga att samarbeta, att uttrycka sig väl i tal och skrift är av stor vikt i detta program, även på främmande språk. Användning av IT är mycket utbredd.

Inom Högsby Gymnasieskola "bygger" man även individuellt utformade specialprogram, till elever med specifika önskemål.

Vidare kan eleverna söka till olika gymnasieskolor med både mer praktisk, såväl som teoretisk utbildning, runt om i Småland och övriga Sverige. Till Oskarshamn söker 60% och till Mönsterås 15% av Högsbys elever. Skolorna är kostnadsfria för eleverna. De elever, som förlägger sin utbildning långt ifrån hemmet, kan få kostnader för sitt boende, som de själva måste betala. Annars är det är kommunerna som bekostar utbildningen.

Gymnasieskolan i Högsby är relativt ny och har bara haft en avgångsklass tidigare. 1999 gick det ca 100 elever på skolan. Gymnasieskolan i Högsby har ett ordspråk, "vi lär inte ut kunskap, eleverna tar in kunskapen", d v s ett kunskapssökande lärosätt med mycket eget ansvar. När eleverna lämnar gymnasiet har de tillsammans med sin utbildning lärt sig nyckelkunskaperna:
1. att samarbeta
2. att arbeta i projekt
3. stort eget ansvar
4. en helhetssyn på sitt lärande
5. de kan uttrycka sig i tal och skrift.

Efter gymnasieutbildningen kan ungdomarna söka sig ut på arbetsmarknaden, till högskolan, till påbyggnadsutbildningar inom sitt blivande yrkesområde eller söka vidare till kvalificerade yrkesutbildningar. Det finns också möjlighet att läsa högskolekurser på distans i Högsby i Gymnasieskolas lokaler. Ännu är det mest enstaka kurser som bedrivs på detta sätt.

 

Kunskapslyftet i Högsby

Kunskapslyftet är den största satsningen någonsin på vuxenutbildning i Sverige. Svenska staten bidrar med ca 3,5 miljarder kronor per år , vilket motsvarar ungefär 100.000 årsstudieplatser. Till detta kommer de ca 10.000 platser som folkhögskolorna får pengar till för Kunskapslyftet. Samtliga kommuner deltar det 5-årig projektet, som inleddes 1 juli 1997 och pågår till och med år 2002. Satsningen vänder sig till alla dem som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasie- kompetens, främst arbetslösa, men även anställda. Grundtanken är att vuxna, som har störst behov av utbildning, ska få möjlighet att bygga på med nya kunskaper. Genom ökad kompetens och bättre självförtroende ska dessa personer få en starkare ställning på arbetsmarknaden. När tillgången ökar på kvalificerad arbetskraft, ökar också förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Satsningen vill medverka till att vuxna lyfter sig själv till en högre kompetens. Behörig att läsa är personer över 20 år.

Kunskapslyftets övergripande mål är:
att minska arbetslösheten
utveckla och förnya vuxenutbildningen
minska utbildningsklyftorna
öka förutsättningarna för tillväxt

Kunskapslyftet omfattar gymnasial vuxenutbildning och kan se ut på olika sätt; flexibla lösningar eftersträvas. Som utbildningsanordnare finns Kommunala Vuxenutbildningen (Komvux), Statens skolor för vuxna samt Folkhögskolorna och Kvalificerade Yrkes- utbildningen.

För den som inte studerat på länge, och känner sig osäker på vilken studienivå som passar, erbjuds orienteringskurser. Man kan prova på att studera olika ämnen, träna studieteknik och data. Personlig vägledning om studier, yrkesval och studieekonomi går att få hjälp med av skolans SYO-konsulent, som även hjälper till att "plocka" ihop ett specialanpassat studieprogram för eleverna.

De som kanske har lämnat grundskolan med ofullständiga betyg för länge sedan, eller tycker sig inte kunna läsa och skriva tillräckligt bra, eller vill förbereda sig för gymnasiet, kan läsa in grundskolekompetens, för att senare fortsätta på gymnasiekurserna.

Gymnasiekurserna motsvarar kurserna inom det 3-åriga programmet för ungdomar. Kurserna är inte identiska men likvärdiga. Det går att välja antingen enskilda kurser eller att läsa hela gymnasieprogrammet.

Man kan även välja att läsa på distans, där man kan läsa in kursen på kortare tid och/eller på tid som passar den aktuella personen.

En persons kompetens hänger inte bara på vilka studiemeriter hon/han har. Av stor betydelse är också de informella kunskaper och färdigheter som inte framgår av betyg och dokument. Viktigt är även den kompetensutveckling som sker i arbetslivet. Validering innebär att man på olika sätt bedömer och erkänner färdigheter och kompetenser som uppnåtts genom studier, färdigheter och arbetsliv. Man tar med andra ord hänsyn till både formella och informella meriter.

All undervisning inom Komvux är kostnadsfri, dock tillkommer kostnader för kurslitteratur, kopiering, studiebesök mm. De som läser vid Kunskapslyftet kan få förmånliga bidrag och lån. Den som är arbetslös kan få utbildningsbidrag motsvarande sin A-kassa, när de läser på Komvux och då kursen ger tillräckligt med poäng (= motsvarande heltidsstudier).

I Högsby läser för närvarande ca 250 personer vid Komvux. Av dessa läser ca 50 st på deltid. Flera kvinnor (62%) än män (38%) läser, men det går mot en utjämning. Lika många elever ungefär läser ett som flera år. Vuxeneleverna väljer individuellt vad de vill läsa.

Många personer med yrkesmeriter och livserfarenheter skaffar betyg på sina kunskaper och erfarenheter genom att läsa vid Komvux.

Många som läst vid Komvux slutar på skolan med ett stärkt självförtroende i bagaget. De får betyg på vad de kan och känner att de höjt sin kompetens. Flera personer som läst på Komvux, har fått intresse för att studera och går vidare till högre studier.

Under hösten 1997 då Kunskapslyftet startade i Sverige deltog 172.934 elever. Våren 1998 studerade 191.456 elever för att sedan öka ytterligare hösten 1998 till 227.885 elever. Varje elev läste i snitt 4,5 kurser.

I förhållande till befolkningens åldersstruktur har glesbygdskommuner nått flest elever över 30 år. (66% kursdeltagare från glesbygdskommuner mot 50% från storstäderna).

Under tiden med Kunskapslyftet har andelen elever med högst 2-årig gymnasieutbildning ökat successivt i Sverige. Hösten 1997 var andelen 63%, våren 1998 hade den ökats till 65% och hösten 1998 var den 70%.

De tre enskilt största ämnena som studeranden vid Kunskapslyftet läser är datakunskap, matematik och svenska.

Allt fler arbetsgivare har en önskan om att deras anställda har minst 3-årig gymnasieut- bildning. Detta gäller både vid nyanställning och för redan anställda personer, så satsningen på Kunskapslyftet anses mycket viktig av alla.

 

Utvecklingsgrupper

Ett arbete med att förbättra demokratin i kommunen påbörjades 1994 och bedrevs som ett mål 5b-projekt. Grunden var då ett underifrån perspektiv. Ett nätverk av utvecklingsgrupper skapades. 14 grupper tecknade avtal med kommunen att ha regelbundna medlemsmöten, ta fram en framtidsplan för sin bygd och att ta fram en lokal agenda 21. Grupperna skulle också samverka med ortens företag.

I EU-projektet Lokal utveckling i Högsby kommun 1997-1999, som är ett mål 5b projekt, samverkar de 14 utvecklings- grupperna. En samordnare för de 14 grupperna anställdes och är fortfarande anställd. Grupperna håller kvartalsmöten dit samtliga grupper kommer för att diskutera vad som hänt, vad som är på gång och vad man planerar, som kan intressera de andra grupperna.

Grupperna skall vara remissinstans till kommunen i frågor rörande den egna bygden. Detta fungerar tyvärr inte fullt ut. De nya förtroendevalda i de olika nämnderna har ibland svårt att förstå innevånarnas idéer om sin bygd.

Varje utvecklingsgrupp har en egen dator med Internet -uppkoppling i en samlingslokal. En viktig och angelägen satsning görs för att ge unga ett ökat inflytande och bli engagerade i samhällsfrågor.

Högsby kommun blev "Årets kommun 1998" med honnörsorden: Samarbete, vilja och framtidstro.

Utvecklingsgrupperna arbetar mycket olika på sina orter. Vissa äger samlingslokal, bedriver dagis, café, bio samt museum. Andra stöttar sin byskola, bedriver olika turistsatsningar, har minigolfbana samt hantverksförsäljning. Ett gemensamt drag för byalagen är den glöd och framtidstro som finns. De flesta grupperna har genomfört sina framtidsplaner och håller på att skriva nya, som sträcker sig till 2010.

Även i övriga Kalmar län finns många utvecklingsgrupper och fler startas. Dessa arbetar på ungefär samma sätt som de i Högsby kommun.